bombay

Äntligen är jag igång med min blogg. Snart blir det bilder också. Det har tagit några veckor att samla lite intryck och förstå skillnaderna jämfört med när jag var här för sju år sedan. Och för att inte tala om vad som hänt på de tolv år sedan jag var här allra första gången 1994.

För de som undrar kan jag på en gång säga att jag tänker använda Bombay, liksom de flesta här i gör, Mumbai används av hindunationalister....

Så. Bara en månad gammal i staden har satt sina spår i mina luftvägar. 17 eller 19 miljoner människor och okänt antal bilar och autorickshaws skapar tillsammans oändligt många partiklar som inte gör det roligt att andas. Tänk konstant rethosta, irriterande och näst intill kvävande. På det kan man lägga alla insektsdödande medel som sprayas och som absolut aldrig hade godkänts hemma och så lite rökelse på det och in och ut i air-condition har sannolikt skapat en kronisk astmatendens. Men inte bara hos en känslig väterlänning som mig. Astma är ett växande problem i Bombay. Trafiken ökar med cirka 200-300 bilar om dagen. Och trafiken rör sig i genomsnitt 12 km i timmen så stillastående bilar som pumpar ut irriterar allas lungor för att inte tala om tålamodet när ett möte väntar bar ngåra kilometer bort. Men vad göra mer än att fortsätta andas....Bombay eller Bom Bahá som portugiserna kallade staden, har alltid varit drömmarnas stad dit man kommer för att få ett bättre liv och inlyttningen ser inte ut att avta det minsta. Så fler människor som trängs på vägarna lär det bli. Och då är det inte ens riktigt varmt här ännu., på det sättet som det bara kan bli i Indien. Inte än.  Nu i januari är vädret behagligt, runt 29 -30 grader på dagarna och runt 20 på kvällarna. Men mars fram till juni lär bjuda på obehagliga 40-42 med 90-procentig luftfuktighet på det. Jag lovar att återkomma om hur det är att andas i Bombay då....